Till innehåll på sidan

Co-Kitchen

Många studenter bor idag ensamma i enrumslägenheter med eget badrum och kök. Ensamhet är ett stort problem bland unga människor och dessa lägenheter är dyra och använder onödiga mängder resurser och energi. Vad händer om vi skulle kunna skapa en ny norm för samboende för studenter, med stort socialt kök och delade utrymmen som stöder en hållbar livsstil?

Planlösning i 3D för Testbed KTH 2.0.
Planlösning för Testbed KTH 2.0.

Bakgrund

För att vi ska klara 2-gradersmålet och de av FN antagna 17 globala målen för hållbar utveckling   (Agenda 2030) behövs stora förändringar inom samhällets alla sektorer däribland byggande och boende. Det här projektet bidrar till att uppnå följande globala mål inom Agenda 2030: 11. Hållbara städer och samhällen, 12. Hållbar konsumtion och produktion, 13. Bekämpa klimatförändringarna samt 16. Fredliga och inkluderande samhällen.

Det råder idag en stor brist på studentbostäder på flera studieorter. Akademiska Hus fick 2014 ett utökat uppdrag att utveckla, bygga och långsiktigt förvalta student- och forskarbostäder. Då identifierade man en möjlighet till totalt 10 000 nya boenden på mark som Akademiska Hus äger. Att bygga mer är viktigt, och minst lika viktigt är det att bygga hållbara, ändamålsenliga bostäder som studenter har råd med.

Projektbeskrivning

Syftet med detta projekt är att skapa framtidens hållbara och flexibla co-living. Målsättningen är att utveckla en ny kunskapsbas och standard för co-living som skapar värde socialt (genom att det skapar förutsättningar för gemenskap), erbjuder lärande och är resurs- och energieffektivt. Projektets fokus är gemensamma kök och badrum i student- och forskarbostäder på campus. Studenter är generellt en förändringsbenägen grupp eftersom de flyttar till en ny plats och inleder en ny fas i livet. De har en mer flexibel livsstil och är mer öppna för miljöfrågor och för nya sätt att leva. Här finns en unik möjlighet att etablera hållbara vanor och prova nya tekniska och sociala lösningar.

I det här projektet tar vi ett brett grepp och samlar partner från fastighetsbranschen, arkitektur, tjänstedesign och vitvaror för att tillsammans med forskare från KTH undersöka, utveckla och testa nya lösningar för framtidens hållbara co-living. Som testbädd använder vi KTH Live-In Lab (LIL) där alla koncept kan testas i verkliga bostäder inom ramen för projekttiden; allt i samskapande med de boende (studenterna).

Vår vision är att utveckla ett kollektivboende som ligger i framkant i fråga om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Här finns möjlighet att tänka innovativti allt från energi- och resurseffektivisering, samvaro, lärande, matlagning och hygien. Målet är att utveckla underlag och kunskap för att påverka normer, byggregler och framtida byggande.

Studentboendena på campus består av olika delområden, vi fokuserar i detta projekt på två:

  • Köket (laga mat, förvara mat, äta, kompost, återvinning)
  • Badrummet (bad, dusch, toa, tvätt)

Köket och badrummet är de platser i en bostad där resurser konsumeras, omvandlas och återvinns. I det gemensamma köket kan det skapas möjligheter till stärkta sociala gemenskaper, samtidigt är det också en plats där irritation och slitningar kan uppstå. Om vi förstår de boendes perspektiv bättre kan vi skapa nya incitament och uppmuntra till levnadsätt där vi delar på resurser och samtidigt stärker de sociala banden. Projektet kommer att utforska dagens studentboenden, utveckla förslag på olika lösningar, bygga och utveckla prototyper, samt testa dessa i praktiken på LIL.

Process för ombyggnation

1. Analys av befintligt studentboende

  • Ytsammanställning
  • Försutsättningar
  • Forskningsfrågor

2. Designutveckling

  • Konsekvenser av designen
  • Co-living knutar
  • Vad är möjligt gällande tid/budget

3. Ritning och skisser

  • Sammansättning av förslag, ritning och resonemang

4. Ombyggnad 1.

5. Studenterna flyttar in

Mål

Målet med samköket är att skapa en ny norm för hållbart sambo för studenter. Vi arbetar med utforskande och kreativa lösningar när det gäller energi och resurseffektivitet, umgänge, lärande, matlagning och hygien, samt utveckla kunskap för att påverka byggregler.
Projektet samlar partners från byggnaden, fastigheter, arkitektur, servicedesign och apparater tillsammans med forskare från KTH för att forska, utveckla och testa nya bostadslösningar, produkter och tjänster. Academic House kommer att bygga 7000 nya studentbostäder och kommer att kunna använda kunskapen direkt i sitt arbete.

  • Spara 30 % boyta och 50 % energianvändning per person jämfört med idag.
  • Fler flexibla och resurseffektiva co-living-bostäder med nöjda boende.
  • Ökad upplevd nytta av varje byggd kvadrat- och kubikmeter – leder till kundnöjdhet, ”living as a service” samt prisvärdhet för den boende.
  • Ökad flexibilitet i identifierade delar av byggnader/system/funktioner – leder till framtidssäkring av byggda miljöer.
  • Nya hållbara och resurseffektiva produkter och tjänster inom kök och bad på marknaden.
  • Ökad förståelse för samverkan mellan olika geometri-tekniska systemtjänster i bostäder.
  • Färre ensamboende, bättre socialt nätverk, och minskad psykisk ohälsa bland unga och äldre*.

*Det är även vår målsättning att delar av projektresultatet ska kunna appliceras på co-living för andra grupper, till exempel äldre som i allt högre utsträckning upplever ensamhet, oro och ängslan.

Genomförande

För att möta stora komplexa utmaningar som denna behövs en tvärdisciplinär arbetsmetodik. Därför samlar projektet, tillsammans med företag från olika branscher, många olika kompetenser och forskningsfält. Den övergripande metodiken hämtas från tjänstedesign och användarcentrerad design som länge visat sig vara effektiv för att skapa innovationer som är positiva för användare, tekniskt genomförbara och har en bra ekonomi.

Vi utgår från tjänstedesign som metodik och applicerar det på arkitektur och boende, med målet att också bidra till metodutveckling inom tjänstearkitektur. Vi ser på vardagslivet som praktiker som skapas genom ett komplext samspel av materialiteter, kunskap och samhällsnormer. För att lyckas med en förändring behöver alla dessa delar involveras och nya praktiker etableras, som sedan kan spridas och skalas upp till resten av samhället.

Projektet drivs i samarbete med KTH Live-In Lab, en plattform med multipla testbäddar för test och forskning av ny teknik och nya metoder, med målet att öka samverkan mellan akademi och näringsliv. 300 studentbostäder kommer att utgöra kärnan i våra intervjuer, observationer och samskapade workshops. Genom att testa koncepten skarpt i riktiga boenden under en längre period (4 - 10 månader) kan vi snabbare få fram resultat, men också provocera fram reaktioner, tankar och beteenden hos de boende.

De olika boendelösningarna och prototyperna kommer att mätas av en rad sensorer i lägenheterna. På så sätt kan vi få fram exakta data vad det gäller förbrukning av till exempel vatten, värme och el.

KTH Seed (Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik) kommer att göra beräkningar av resurseffektivitet och klimatpåverkan av olika prototyper och designstrategier i projektet. Detta kommer att ske baserat på livscykelanalysmetodik, framför allt med den europeiska standarden EN15978 som grund.

Beteendevetenskapligt vilar vår utgångspunkt på social praktikteori, där vi menar att teknik, vanor och sociala normer tillsammans skapar praktiker och livsstilar. För att ändra vår livsstil behöver vi se på de olika ingående elementen, till exempel teknisk infrastruktur och vanor, som en helhet. (Shaw, Spaargaren).

Projektuppdatering april 2021

Den nya layouten för testbädd KTH 3.0 är klar. Ombyggnation kommer att ske sommar 2021.

Testbed KTH 3.0 Layouten

Första ombyggnaden genomfördes redan i sommras, från 4 vanliga student 1:or har man nu byggt om labbet till ett delat boende/coliving där 5 studenter delar på kök vardagsrum och studieplatser. Detta är dock bara den första testrundan. Till nästa år ska resan fortsätta och nya lösningar ska arbetas fram och testas i boendelabbet. I samverkan med studenterna som bor ska klimatforskare, tjänstedesigners, arkitekter och med Akademiska Hus och Electrolux som industriparters ta fram förslag och nya prototyper för hur vi kan effektivisera och dela på mer resurser i våra bostäder utan att vi för den delen ska minska på boendekvaliteten[A2] .

Intervju med Anna Sundman, Arkitekt SAR/MSA, Theory Into Practice gällande projektet (på engelska) :

Design for coliving - Live in Lab is transformed step by step.

From the individual student dorm, the four units have now transformed to one coliving unit, with a shared kitchen, working table and living room.
– The bedrooms and bathrooms remain private, but in the next step we look at altering these as well, explains Anna Sundman, architect at Theory into Practice who is drawing the new coliving proposal.

We are studying the physical possibilities of the Live-in-Lab, to see what our options can be. Our ambition is to increase social space and shared spaces, and to find a good balance to meet the needs of the students, who require a stimulating home environment but also spaces for recovery and rest. We are drawing new layouts to accommodate the needs and combining these with ambitions to lower the climate impact, when comparing coliving to ordinary housing.

“Some things are obvious, if we use less material, less products compared with all having individual kitchens, resource savings can be made. But what is even more interesting is the next level, savings made possible from the behaviour in coliving. How the architecture can affect the behaviour of students. This is what we like to find out more about, through working with the students. Do we use less or more electricity in coliving, when we can eat and cook together? What behaviors are impacted from more shared spatial solutions?” Anna Sundman, architect at Theory into Practice

-----

Design development for the Live-in-Lab

Making the transformation to coliving, the shared space becomes a new asset for the students. What do we want to share? How many different activities can the spaces handle?

The architects Theory into Practice has examined the possibilities through multiple sketches, and share with us some results from their work in progress.

– One big difference between planning individual housing and coliving lies in how we design the connections between spaces, making a good flow between private, semi-public and public functions. It is important to care for the different levels and to make the spaces cater for a diversity of interactions that are possible in coliving, says Maja Westman, architect at Theory into Practice.

The heart of the design proposals is the Co-Kitchen, a shared space accessible to all students. Since we are operating on the same total sqm as before (4 one-bedroom student apartments), this space is made possible by moving functions from private to common spaces. This way functions can be shared by more users, making the carbon footprint per user less than in individual housing.

We are excited to see how the students use the new spaces, and if/how the coliving design helps make their everyday life easier, healthier and happier! 


-----

Is coliving the solution to lower emissions from construction?

In parallel with the design process, the LCA of the proposed layouts for coliving are compared to the one-bedroom student apartment to look at the environmental gains of the design.

The collaboration with Seed informs us in our design process, and helps us as planners make responsible choices. It's especially interesting to study the potential of coliving when scaling the test to a whole building in relation to the 4-5 units in the Live in Lab, says Maja Westman, architect at Theory into Practice.

Projektledare

Skolor

ITM, Maskinkonstruktion

Samarbetspartners

Akademiska Hus AB, Green Leap, Savvy design, TIP arkitekter, KTH-Live-In Lab, Electrolux, SEED. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Forskningsområden

Hållbara, energieffektiva och sociala studentboende, Co-living, kreativa lösningar både vad det gäller energi- och resurseffektivisering.

Tidsramar

2 år