Till innehåll på sidan

Co-Kitchen: Intervju med Sara Ilstedt och Martin Sjöman vid KTH

”… vi behöver veta mer om hur man får delade boenden att fungera bättre…”

Sara Ilstedt och Martin Sjöman diskuterar planritningar och hyror i källaren på KTH Live-In Lab.
Sara Ilstedt och Martin Sjöman i källaren på KTH Live-In Lab.
Publicerad 2021-06-23

Flera partners är engagerade i forskning och utveckling av KTH Live-in Labs tvärvetenskapliga projekt om co-living. Den här gången pratar vi med professor tillika projektledare av Co-Kitchen, Sara Ilstedt, och doktoranden Mikael Sjöman.

Vilka är Sara Ilstedt och Martin Sjöman?

Sara Ilstedt är professor i produkt- och tjänstedesign vid KTH och har en bakgrund som industridesigner. Hon har bedrivit designforskning och arbetat med hållbarhet i över 20 år. 2012 grundade hon Green Leap , en forskargrupp för design och hållbar utveckling på KTH.

Martin Sjöman är doktorand och har undervisat i design på KTH sedan 2007. Martin undersöker hur designpraktiker kan användas tidigt i forskningsskedet för att bättre förstå komplexa samhällsfrågor som övergången till hållbarhet. Sara och Martin ingår i KTH:s produkt- och tjänstedesigngrupp under enheten Integrerad produktutveckling.

Hur arbetar ni för att göra byggnader smartare och mer hållbara? Varför har ni engagerat er i forskning och utveckling?

Vi är hängivna uppgiften att hitta sätt som påskyndar övergången till er mer hållbar livsstil och göra den mer människocentrerad. Vi tror att designmetoder kan hjälpa oss att bättre förstå och påskynda dessa komplexa problem.

Forsknignsprojektet Co-Kitchen – vad handlar det om i korthet?

Målet med Co-Kitchen är att utveckla framtidens studentbostäder som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Akademiska Hus är en partner i projektet; de planerar att bygga 6000 nya studentbostäder inom en snar framtid, så resultatet av projektet kommer att ha en direkt påverkan på deras arbete. Projektet fokuserar på co-living för studenter och särskilt på köket som hemmets centrum, en plats med stor resursförbrukning, sociala interaktioner och potentiella konflikter.

Vad är syftet? Varför är det viktigt?

Att bo tillsammans och dela på utrymmen och funktioner har potentialen att spara in stora mängder energi, men vi behöver veta mer om hur man får delade boenden att fungera bättre, både socialt och praktiskt. Vilka funktioner och utrymmen vill människor dela och när och hur vill de dela dem? Var finns de största vinsterna när det gäller energibesparingar? Vilka är avvägningarna och vad kan orsaka oavsiktliga biverkningar eller rekyleffekter?

Varför valde ni att arbeta med KTH genom KTH Live-In Lab? Och hur har ni samarbetat med KTH Live-In Lab?

KTH Live-In-Lab erbjuder en unik möjlighet att bygga och testa olika lösningar i verkliga livet. Vi har byggt om boendet två gånger och för närvarande bor grupper om 5–6 studenter där i ett år. Att kunna följa användare under en lång period ger oss insikter i deras levnadsvanor över tid och hur de förändras och utvecklas, i kombination med användardata är det extremt användbart. Det är väldigt sällsynt att ha denna typ av långsiktig testmiljö som forskare kan övervaka mycket noga. Vi har redan upptäckt några mycket intressanta resultat.

Vilka andra projektpartners har ni samarbetat med?

Eftersom vårt projekt gör en grundlig undersökning av planering, layout och funktioner av co-living har vår partner TIP, en arkitektbyrå, tagit fram nya planer för att bygga om testbädden i två steg. Flera andra partners till Live-in Lab är involverade i ombyggnationen och i att utföra forskning baserat på användardata. Savvy, en byrå med fokus tjänstedesign, undersöker studentbostäder som en tjänst och hur det kan utvecklas. Vi har även forskare från KTH Seed  som gör detaljerade livscykelanalyser.

Hur har pandemin påverkat själva studien? Har ni funderat på några resultat eller mål i samband med pandemin?

Ja. Som tidigare nämnts undersöker vi hur de sociala aspekterna av co-living kan påverka konceptets potential att minska energiförbrukningen i förhållande till byggnader och det dagliga livet. För deltagarna som vistats i projektlägenheten mer än vanligt är det troligt att de sociala relationerna varit utsatta för både mer påfrestningar, men också erbjudit sällskap i en tid som orsakat ensamhet för många. I en intervju nyligen betonade våra deltagare hur mycket de uppskattar att co-living är ”som en familj”. Det verkar som om vissa begrepp inom co-living som vi har bett de att experimentera med, som gemensamma middagar och städscheman, verkligen har hjälpt de att bygga sociala relationer och komma närmare varandra.

Vad är nästa steg?

Tillsammans med vår projektpartner Savvy undersöker vi hur några av strukturerna och förhållandena som underlättar social sammanhållning i ett co-living kan förvandlas till tjänster eller skalas upp på andra sätt. Under sommaren kommer testbädden att byggas om för andra gången, och i augusti flyttar en ny grupp studenter in. Det är väldigt spännande!

Vidare läsning inom ämnet

Ombyggnationen av Testbed KTH 3.0 i full gång

Co-living: “Det bästa av två världar”  (Intervju med de fem studenterna som bodde i KTH Live-In Labs co-living studieåret 2020/2021.)

Co-Kitchen: Intervju med Susanne Malmgren på Akademiska Hus

”Hur kan byggnader stödja oss i våra dagliga aktiviteter?”  (Elena Malakhatka på KTH Live-in Lab om senaste nytt angående projektet Tjänstedesign för miljövänligt beteende i byggnadsmiljö.)