Syfte, mål och bakgrund

KTH Live-In Lab möjliggör tester av produkter, tjänster och metoder i verkliga byggnader vilket resulterar i välgrundade underlag för förändring av strukturer och regler och ökat användande av ny innovativ teknik; Tester i KTH Live-In Lab leder till accelererad innovation.

Tak med solpaneler
Plusenergibyggnadernas tak, totalt 1150 kvm solceller.

Vision

KTH Live-In Lab säkerställer att KTH blir ett hållbart campus och att Stockholm behåller sin ledning inom hållbar stadsutveckling med fokus på digitalisering och smarta städer. Detta sker genom att accelerera innovationstakten inom samhällsbyggnadssektorn, baserat på excellens i forskning, utbildning och samverkan.

Syfte

KTH Live-In Lab är en plattform för accelererad innovation i samhällsbyggnadssektorn och för samverkan mellan akademi och näringsliv. KTH Live-In Lab driver flertalet testbäddar i verkliga miljöer för test och forskning av ny teknik och nya metoder.

Syftet med KTH Live-In Lab är att förkorta ledtiderna från forskningsresultat till introduktion på marknaden. Genom att accelerera innovationstakten inom bygg- och fastighetssektorerna möjliggör KTH Live-In Lab framtidens resurseffektiva och hållbara byggnader.

Mål

Målet med KTH Live-In Lab är att möjliggöra att nya konkurrenskraftiga miljötekniska och hållbara produkter och tjänster snabbare når ut till marknaden.

Bakgrund

Hundratusentals nya bostäder kommer behöva produceras inom de närmaste åren men hur borde de utformas, vad de ska innehålla och ta hänsyn till. Dagens byggregler är formulerade för att ta hand om byggtekniska utmaningar som i vissa fall är lösta sedan många år tillbaka. Idag finns exempelvis inte problem med vare sig dass på gården eller krångliga förflyttningar för att hämta vatten eller material till uppvärmning. De riktlinjer som sattes för att föra Sverige framåt boendemässigt i början på 1900-talet bör inte vara grund för vad som byggs idag.

Inom andra teknikområden designas produkter utifrån dagens och morgondagens krav, en kravprofil som också bör gälla för människors boende. Smarta hem borde inte vara synonyma med induktionshäll, micro eller externt påkopplade larmsystem när det i snar framtid finns bilar som kör och laddar sig själva. Dagens byggsektor är dessutom en decentraliserad bransch där distribuerat beslutsfattande och ansvarstagande ger otydliga incitament till att föreslå, utveckla, testa och installera ny teknik. I en bransch präglad av distribuerade beslutsfattande behövs gemensamma projekt, där strukturella hinder inte leder till stopp i innovationsprocessen, där olika aktörer med olika investeringshorisont, med olika syfte och mål tillsammans kan sträva mot att skapa framtidens resurseffektiva hållbara bostäder.

Testbed KTH, plane 1
Planskisser innovationsmiljö KTH Live-In Lab
Testbed KTH conference room

Mot denna bakgrund utvecklades idéen till KTH Live-In Lab, en testbädd för teknik i framkant till boendemiljö som är vital för ökad innovationstakt inom bygg- och boendesektorn. KTH Live-in Lab etableras under 2016 med hjälp av en donation från Einar Mattsson samt bidrag från VINNOVA, Boverket, Semrén & Månsson, Ericsson, Belkab, Grunditz Göransson Arkitekter och Pinnab Inneklimat. Hösten 2017 planeras de tre bostadshusen stå färdigt på KTH:s campus och mot slutet på 2017 beräknas innovationsmiljön om ca 300 kvm i bottenvåningen på en av byggnaderna vara tillgänglig för användande och hela testbädden redo för ibruktagande. Fram till ibruktagande fokuseras arbetet på att samla in de inledande omgångarna av forskningsprojekt och teknik för testning.

KTH Live-In Lab har genom ett tioårigt hyreskontrakt tillgång till den innovationsmiljö på 300 kvm som är bygglovsbefriad i detaljplanen. Inom innovationsmiljön kommer olika typer av testlägenheter att kunna byggas upp för att se över hur olika typer av geometrier samverkar med tekniker och användare. Det kommer också under denna period finnas möjlighet att ta in och använda mätdata från bostadshusens övriga lägenheter (studentbostäder), från Undervisningshuset samt resterande byggnader på Campus.

Både nationellt och internationell finns det flera liknande initiativ som KTH Live-in Lab, vilket visar på en trend av att skapa ”Living Labs” i anknytning till lärosäten: Chalmers i Göteborg ”HSB Living Lab”, MIT i Boston ”Living Lab” och University of British Columbia i Vancouver ”Centre of interactive research on sustainability” (CIRS). Även hela universitetsområden kan användas som testbäddar vilket sker på Yale (Yale Campus as a Living Lab), Finland (Green Campus, Lappeenranta University of Technology), Nanyang Technical University in Singapore och i framtiden även Oxford University.

Satsningar på ”Living Labs” ökar internationellt men begreppet får en allt vidare mening och kan numera appliceras på det mesta som behandlar interaktion mellan människa och teknik. Living labs har traditionellt användarna i fokus, och användarna anses oftast vara de boende. KTH Live-In Lab skiljer sig från traditionella Living Labs genom att fokusera på de som, utvecklar och designar framtidens boenden, tekniker, material, system och teorier det vill säga företag, organisationer, forskare och innovatörer. De boende, användarna, är dock en vital del av den unika testinfrastruktur som KTH Live-In Lab erbjuder och även helt avgörande för att säkerställa att tester och forskning utförd i KTH Live-In Lab har potential att fungerar i en verklig boendemiljö. KTH Live-In Lab är en plattform för interaktion och innovation vilken bidrar till att öka innovationstakten genom samarbete mellan akademin, industrin och samhället. I den gemensamma plattformen används samma infrastruktur av alla olika aktörer, från forskare och studenter till innovatörer, entreprenörer och myndigheter. 

Dagens etablerade testmiljöer uppfyller inte de krav som ställs för att få till förändring på regel och strukturnivå såväl som på implementeringsnivå; KTH Live-In Lab möjliggör tester av produkter, tjänster och metoder i en verklig boendesituation vilket resulterar i välgrundade underlag för förändring av strukturer och regler och ökat användande av ny innovativ teknik.

Teoretiskt ramverk

Tankarna bakom testbädden baseras på teorier som Strategic Niche Management (SNM) och Multilevel perspective (MLP) (Berkers & Geels, 2011; Schot & Geels, 2008). Båda teorierna behandlar innovation och teknikskiften och argumenterar för att aktörer inblandade i innovationsprocesser aktivt, genom deras medverkan, påverkar både urvalsprocesser och framtida forsknings- och utvecklingsinriktning. Vitalt i dessa teorier är tanken om demonstrationsprojekt, eller testbäddar, vilka anses vara skydd för nya innovationer eller s.k. teknologiska nischer (Rip, 1992, 1995; Schot, 1992, 1998). Inom dessa teknologiska nischer kan produkter och tjänster testas och verifieras i skyddade miljöer med ökad interaktion och kunskapsspridning som resultat, vilket är en påvisad framgångsfaktor för dynamiska kluster (Vinnova, 2002).

Utöver det så sker innovation i byggsektorn genom gradvis omkonfigurering, d.v.s. gradvisa förändringar och förbättringar som slutligen kan leda till radikala förändringar (Berkers & Geels, 2011). Ett exempel är att vi genom gradvisa omkonfigureringar av fönster, isolering och introducering av värmeåtervinning kan slopa vattenburna värmesystem till förmån för nya innovativa system som t.ex. förvärmd tilluft och värmeväxling av frånluft.

Den gradvisa omkonfigureringen av enskilda tekniska komponenter har slutligen lett till en så kallad ”radikal förändring”, men processen tog ca 80 år (introducering av vattenvärmesystem 1920 till att tekniska landvinningar gjort systemet överflödigt runt sekelskiftet 2000)(Anund Vogel & Lundqvist, 2015). Byggnaders relativt långa livslängd ses oftast som en styrka, men den innebär även en del utmaningar som utdragen omkonfigureringsprocess, långsam implementeringstakt och långa erfarenhetsåterföringstider.

Utöver det så inkluderar de initiala innovationsprocesserna (från idé till markandsintroducering) många aktörer med skilda intressen och ibland även olika roller över innovationsprojektens livslängd. Även de ekonomiska strukturerna för innovationsprojekt förändras, från relativt fördelaktiga vid uppstart (ofta god tillgång till offentlig finansiering) till i allmänhet mer svårnavigerade (ökat beroende av företagsintern finansiering) ju närmare marknadsintroducering innovationsprojekten befinner sig (Schot & Geels, 2008).

Med detta som bakgrund ställer vi frågan: Hur kan vi skapa förutsättningar för ökad innovation inom boende- och byggsektorn? Hur ska vi utforma affärsmodeller och samarbetsformer kopplat till innovativa produkter och tjänster? Hur utformas investeringsmöjligheter och riskhantering i slutskedet av produkt- och tjänsteframtagningen? Hur skapar vi strukturer för informationshantering och kunskapsspridning? Hur sammankopplar vi en testbädd för miljöteknik med ökat företagande och export? Problemställningarna är många och intressanta.

KTH Live-In Lab är vårt sätt att agera. KTH Live-In Lab är det nav för investering och riskhantering som behövs i slutskedet av produkt-, tjänste-, och processframtagning, för att möjliggöra markandsintroducering på bred front. Genom att låta akademi, näringsliv och samhälle samverka inom en öppen och konkurrensneutral testbädd kan risker, osäkerheter och kostnader både fördelas och framförallt reduceras. Produkter och tjänster kan testas och verifieras, inte enbart tekniskt utan tack vare samverkan mellan industrin och akademin, även ekonomiskt och miljömässigt. Modeller kring teknik i sammanhang kan utvärderas, utvecklas och omformas; regler och normer testas, ifrågasättas och omarbetas, allt i syfte att påskynda steget från idé till implementering, d.v.s. öka innovationstakten. Ökad innovationstakt kombinerat med nya affärs- och samverkansmodeller och ökad resultatspridning leder till att företag och forskare har större möjlighet att nå sin fulla potential. 

Introduceringstakten av ny teknik i boende- och byggsektorn är i dagsläget för långsam för att nå t.ex. kommande energirelaterade mål (Backlund, Thollander, Palm, & Ottosson, 2012). För att bygga ett hållbart och resurseffektivt samhälle behöver vi planera långsiktig, särskilt när det gäller den byggda miljön. Vi behöver skapa dynamiska städer med flexibla byggnader som kan anpassas utefter såväl dagens som framtidens boendepreferenser. För att nå flexibilitet behöver vi utöka satsningar på forskning och utveckling av nya produkter och tjänster som bidrar till minskad resursanvändning samtidigt som företagande och export ökar och bidrar till en hållbar tillväxt. Stockholm blev år 2010 Europas första så kallade ”gröna huvudstad” och är en förebild gällande hållbar stadsutveckling. Stockholm är trots den oerhört starka urbaniseringen världsledande vad gäller låga koldioxidutsläpp per invånare, vattenkvalité, återvinning av sopor, luftföroreningar osv. Men även Stockholm har en del kvar vad gäller introducering av ny innovativ miljöteknik. För att bli en ledande stad vad gäller utveckling av grön teknik så behöver strukturer för samarbeten mellan samhälle, företag och akademin vidareutvecklas och förfinas. Plattformar för samarbete och innovation bör skapas för att Stockholm skall kunna nå sin fulla potential vad gäller miljötekniska innovationer. Den expertis som finns kring miljöteknik i Stockholm anses kunna kommersialiseras och användas bredare än idag. (OECD, 2013)

Kompetens inom miljöteknikområdet finns i Stockholm, men många små- och medelstora (SME’s) miljöteknikföretag upplever svårigheter att nå full marknadspotential. Konkurrensen från växande ekonomier och utländska företag gör att Svenska SME’s ibland stöter på oöverstigliga problemställningar kopplade till prisnivåer och resurstillgångar. Dessa faktorer är särskilt märkbara inom det relativt investeringstunga miljöteknikområdet. Skapandet av företagskluster och nätverk är ett sätt att överkomma många av de problemställningar som både företag och Stockholm som region upplever.