Till innehåll på sidan

Co-Kitchen

Visionen med projektet Co-kitchen att utveckla ett framtidens hållbara, energieffektiva och sociala studentboende.

KTH LIL ombyggnation med nyckeltal
Nytt design av Testbed KTH för Co-kitchen projektet

Bakgrund

 För att vi ska nå 2-gradersmålet och agenda 2030 behövs stora förändringar inom samhällets alla sektorer däribland byggande och boende. Projektet bidrar till att uppnå de globala målen; 11 Hållbara städer och samhällen; 12 Hållbar konsumtion och produktion; 13 Bekämpa klimatförändringarna samt; 16 Fredliga och inkluderande samhällen.

Det finns idag en stor brist på studentbostäder på flera studieorter, Akademiska Hus fick 2014 ett utökat uppdrag att utveckla, bygga och långsiktigt förvalta även student och forskarbostäder, då identifierade man möjlighet till totalt 10 000 nya boenden på mark som Akademiska Hus äger. Att bygga mer är viktigt, men att bygga hållbara, ändamålsenliga bostäder som studenter har råd med är minst lika viktigt.

Målet med detta projekt att skapa framtidens hållbara och flexibla co-living. Målsättningen är att utveckla underlag för en ny norm för co-living, som skapar värde både socialt, genom att de inbjuder till gemenskap, erbjuder lärande och är resurs- och energieffektivt. Fokus i detta projekt är gemensamma kök och badrum i student och forskarbostäder på campus. Studenter är en förändringsbenägen grupp eftersom de flyttar till en ny plats och en ny fas i livet. De är mer flexibla i sin livsstil och öppna för nya sätt att leva och för miljöfrågor. Här finns en unik möjlighet att etablera hållbara vanor och att prova nya tekniska och sociala lösningar. I det här projektet tar vi ett brett grepp och samlar partner från fastighetsbranschen, arkitektur, tjänstedesign och vitvaror för att tillsammans med forskare från KTH undersöka, utveckla och testa nya boendelösningar, produkter och tjänster. Som testbädd använder vi i KTH Live-In Lab där alla koncepten kan testas i verkliga bostäder inom ramen för projekttiden; allt i samskapande med de boende (studenterna). Vi utgår från tjänstedesign som metodik och applicerar det på arkitektur och boende, med målet att också bidra till metodutveckling inom tjänstearkitektur. Vi ser på vardagslivet som praktiker som skapas genom ett komplext samspel av materialiteter, kunskap och samhällets normer. För att lyckas med en förändring behöver alla dessa delar förändras och nya praktiker etableras som sedan kan spridas och skalas upp till resten av samhället. Visionen är att utveckla ett boende för fler som är en spjutspets ifråga om socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbarhet. Här finns möjlighet att tänka innovativt både vad det gäller energi- och resurseffektivisering, samvaro, lärande, matlagning och hygien. Målet är att utveckla underlag och kunskap för att påverka normer, byggregler och framtida byggande.

Projektbeskrivning

I det här projektet tar vi ett brett grepp och samlar partner från fastighetsbranschen, arkitektur, tjänstedesign och vitvaror för att tillsammans med forskare från KTH undersöka, utveckla och testa nya lösningar för framtidens hållbara boende. Vi utgår vi och använder tjänstedesign som metodik och applicerar det på arkitektur och boende, med målet att också bidra till metodutveckling inom ett nytt begrepp vi vill kalla - tjänstearkitektur. Vi ser på vardagslivet som praktiker som skapas genom ett komplext samspel av materialiteter, kunskap och samhällets normer. För att lyckas med en förändring behöver alla dessa delar förändras och nya praktiker etableras som sedan kan spridas och skalas upp till resten av samhället. För att möta de här utmaningarna vill vi med hjälp av tjänstedesign utveckla framtidens hållbara och flexibla co-living på campus.

Studentboendet på campus innehåller olika delområden, vi fokuserar i detta projekt på två:

- Köket (laga mat, förvara mat, äta, kompost, återvinning)

- Badrummet (bad, dusch, toa, tvätt)

Köket och badrummet är de platser i en bostad där resurser konsumeras, omvandlas och återvinns. I det gemensamma köket skapas möjlighet stärkt social gemenskap och är samtidigt en plats där det kan uppstå slitningar och irritation. Om vi bättre förstår våra användare och brukarnas perspektiv kan vi skapa nya incitament och uppmuntra ett levnadsätt där vi delar på resurser och samtidigt stärker sociala band. Projektet kommer att både utforska dagens studentboende, utveckla förslag på olika lösningar, bygga och utveckla prototyper samt testa dessa i praktiken i Living lab. Målsättningen är att utveckla en ny kunskapsbas och standard för co-living, som skapar värde både socialt, genom att det skapar förutsättningar för gemenskap, erbjuder lärande och är resurs- och energieffektivt.

Ombyggnation process
Ombyggnation process

Mål

Effektmål:

- Att spara 30% boyta och 50% energianvändning/person, jämfört med dagens.

- Fler flexibla och resurseffektiva bostäder i co-living med nöjda användare

- Ökad upplevd nytta av varje byggd kvadrat/kubikmeter – leder till kundnöjdhet, ”living as a service” samt prisvärdhet för den boende.

- Ökad flexibilitet í identifierade delar av byggnader/system/funktioner – leder till framtidssäkring av byggda miljöer

- Nya hållbara och resurseffektiva produkter och tjänster inom kök/bad på marknaden

- Ökad förståelse för samverkan geometri-tekniska system-tjänster i bostäder.

- Färre ensamboende, bättre socialt nätverk, och mindre psykisk ohälsa bland unga och äldre.

Nyheter inom projektet

Första ombyggnaden genomfördes redan i sommras, från 4 vanliga student 1:or har man nu byggt om labbet till ett delat boende/coliving där 5 studenter delar på kök vardagsrum och studieplatser. Detta är dock bara den första testrundan. Till nästa år ska resan fortsätta och nya lösningar ska arbetas fram och testas i boendelabbet. I samverkan med studenterna som bor ska klimatforskare, tjänstedesigners, arkitekter och med Akademiska Hus och Electrolux som industriparters ta fram förslag och nya prototyper för hur vi kan effektivisera och dela på mer resurser i våra bostäder utan att vi för den delen ska minska på boendekvaliteten[A2] .

Intervju med Anna Sundman, Arkitekt SAR/MSA, Theory Into Practice gällande projektet (på engelska) :

Design for coliving - Live in Lab is transformed step by step.

From the individual student dorm, the four units have now transformed to one coliving unit, with a shared kitchen, working table and living room.
– The bedrooms and bathrooms remain private, but in the next step we look at altering these as well, explains Anna Sundman, architect at Theory into Practice who is drawing the new coliving proposal.

We are studying the physical possibilities of the Live-in-Lab, to see what our options can be. Our ambition is to increase social space and shared spaces, and to find a good balance to meet the needs of the students, who require a stimulating home environment but also spaces for recovery and rest. We are drawing new layouts to accommodate the needs and combining these with ambitions to lower the climate impact, when comparing coliving to ordinary housing.

“Some things are obvious, if we use less material, less products compared with all having individual kitchens, resource savings can be made. But what is even more interesting is the next level, savings made possible from the behaviour in coliving. How the architecture can affect the behaviour of students. This is what we like to find out more about, through working with the students. Do we use less or more electricity in coliving, when we can eat and cook together? What behaviors are impacted from more shared spatial solutions?” Anna Sundman, architect at Theory into Practice

-----

Design development for the Live-in-Lab

Making the transformation to coliving, the shared space becomes a new asset for the students. What do we want to share? How many different activities can the spaces handle?

The architects Theory into Practice has examined the possibilities through multiple sketches, and share with us some results from their work in progress.

– One big difference between planning individual housing and coliving lies in how we design the connections between spaces, making a good flow between private, semi-public and public functions. It is important to care for the different levels and to make the spaces cater for a diversity of interactions that are possible in coliving, says Maja Westman, architect at Theory into Practice.

The heart of the design proposals is the Co-Kitchen, a shared space accessible to all students. Since we are operating on the same total sqm as before (4 one-bedroom student apartments), this space is made possible by moving functions from private to common spaces. This way functions can be shared by more users, making the carbon footprint per user less than in individual housing.

We are excited to see how the students use the new spaces, and if/how the coliving design helps make their everyday life easier, healthier and happier! 


-----

Is coliving the solution to lower emissions from construction?

In parallel with the design process, the LCA of the proposed layouts for coliving are compared to the one-bedroom student apartment to look at the environmental gains of the design.

The collaboration with Seed informs us in our design process, and helps us as planners make responsible choices. It's especially interesting to study the potential of coliving when scaling the test to a whole building in relation to the 4-5 units in the Live in Lab, says Maja Westman, architect at Theory into Practice.

Projektledare

Skolor

ITM, Maskinkonstruktion

Samarbetspartners

Akademiska Hus AB, Green Leap, Savvy design, TIP arkitekter, KTH-Live-In Lab, Elektrolux, Seed

Forskningsområden

Hållbara, energieffektiva och sociala studentboende, Co-living, kreativa lösningar både vad det gäller energi- och resurseffektivisering.

Tidsramar

2 år

Tillhör: KTH Live-In Lab
Senast ändrad: 2020-10-16