Co-Kitchen: Intervju med Susanne Malmgren på Akademiska Hus

Vem är Susanne Malmgren?

Akademiska Hus har det övergripande ansvaret för utvecklingen av flera av landets campusområden, inklusive studentbostäder, vilket är en mycket viktig faktor för universitetens framtida konkurrenskraft. Som chef för studentbostäder på Akademiska Hus ansvarar Susanne Malmgren för att möjliggöra bostadsprojekt på eller i nära anslutning till campusområden runt om i landet.

”Mitt jobb är att driva detta stora och viktiga arbete med att utveckla student- och forskningsbostäder nära campus i hela Sverige, men med fokus på sju städer. Jag reser ofta två eller tre gånger i veckan till Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm, Uppsala, Umeå och Luleå. Där möter jag aktörer och partners som till exempel hjälper oss att ta fram underlag för nya byggnader och detaljplaner. Jag träffar också kunder som hyr hela kvarter för studentboenden och har kontakt med studenter som kommer att bo där.”

Beskriv kortfattat Akademiska Hus mål och fokus?

I samarbete med akademin, näringslivet och samhället utvecklar och förvaltar vi hållbara och attraktiva kunskapsmiljöer. Tillsammans stärker vi Sverige som kunskapsnation. Vårt uppdrag:

• Akademiska Hus ska äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt bedriva därmed förenlig verksamhet.

• Akademiska Hus ska bidra till skapandet av fler studentboenden genom att tydliggöra att företagets fokus inkluderar byggande och förvaltande av studentbostäder.

Hur arbetar Akademiska Hus för att göra byggnader smartare och mer hållbara? Och varför är Akademiska Hus engagerat i forskning och utveckling?

Akademiska Hus har en nollvision för sitt klimatavtryck, vilken kommer att uppnås genom klimatneutral intern verksamhet och fastighetsdrift till 2025 och klimatneutral projektverksamhet till 2045. Vi strävar också efter att samarbeta mer med våra kunder för att gemensamt investera i hållbara val. Vi arbetar dessutom för att minska mängden levererad energi med 50 procent fram till 2025, med år 2000 som basår, genom mer energieffektiva byggnader. Vi har för närvarande närmare 70 solcellsanläggningar på våra campus som årligen genererar sex miljoner kWh hållbar el till svenska lärosäten. Under 2021 kommer vi fortsätta arbetet och installera fler solcellsanläggningar.

Vi har ett starkt fokus på hållbarhet. Genom innovationssamarbeten ska vi utveckla produkter, tjänster och metoder som bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Vi har även vår värdegrund för att motverka mobbing, trakasserier och diskriminering. Akademiska Hus har nolltolerans mot alla former av oegentligheter och korruption.

Varför valde Akademiska Hus att bli en centrumpartner till KTH Live-In Lab?

KTH är ett av Sveriges mest respekterade universitet och vi hade redan en produktiv relation, men vårt samarbete har ökat genom vårt engagemang i KTH Live-In Lab. KTH Live-In Lab är en viktig testbädd för framtidens boende och en viktig plattform för lärande och interaktion med forskare.

Hur har ni samarbetat med KTH Live-in Lab?

Under 2019 och 2020 genomförde vi en studie om resurseffektivt användande av boendemiljöer och framtidens delade boende. Projektet genomfördes i samarbete med industripartners och universitet. Ett viktigt resultat var att genom att producera kollektiva bostäder kan vi sänka koldioxidutsläppen från produktionen med upp till 50 procent.

Läs hela rapporten här: Framtidens delade boende – En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad .

Det projektet följs nu av den pågående Co-Kitchen-studien , vars resultat kommer att användas för att ytterligare forska på gemensamma utrymmen som kök och badrum i delade boenden.

Som centrumpartner till KTH Live-In Lab är vi också aktivt engagerade i både styrelsen och ledningsgruppen, och är därmed starkt engagerade i utvecklingen av KTH Live-In Lab.

Hur har pandemin påverkat pågående projekt? Har du funderat på några resultat eller mål i samband med pandemin?

I vår rapport ”Framtidens delade boende” som jag nämnde ovan diskuterar vi effekterna som coronaviruset har haft på studenternas levnadsförhållanden. Hela texten finns i avsnitt 6, men jag vill lyfta fram vad Erik Stenberg, professor i arkitektur tillika projektdeltagare, kommenterat:

“Ja, den har fungerat som ett förstoringsglas. De studenter som har en bra boendemiljö har klarat pandemin bra och till och med sett fördelar med att vara hemma och läsa på distans. Men, de studenter som har en sämre bostadssituation (till exempel ofrivillig trångboddhet) har fått det mycket sämre med mindre tid och energi för att fokusera, återhämta och prestera. För lärare och forskare har situationen varit liknande.”

Vad är nästa steg?

Nästa steg är att fortsätta med Co-Kitchen-projektet i KTH Live-In Lab. Vi ska också fortsätta att utveckla hållbara studentbostäder i sex städer, med hjälp av nya insikter som delvis gjorts i samarbete med KTH Live-In Lab.

 Vidare läsning inom ämnet

Ombyggnationen av Testbed KTH 3.0 i full gång

Co-living: “Det bästa av två världar”  (Intervju med de fem studenterna som bodde i KTH Live-In Labs co-living studieåret 2020/2021.)

”Hur kan byggnader stödja oss i våra dagliga aktiviteter?”  (Elena Malakhatka på KTH Live-in Lab om senaste nytt angående projektet Tjänstedesign för miljövänligt beteende i byggnadsmiljö.)

Co-Kitchen: Intervju med Sara Ilstedt och Martin Sjöman vid KTH