Till innehåll på sidan

Klimatavtrycket kan halveras med co-living

Interiör studentbostäder KTH Live-in Lab.
Delade ytor som kök och matsal kan både minska klimatavrycket om möjliggöra sociala möten. Foto på Testbädd Akademiska Hus av: Alexandra von Kern.
Publicerad 2020-11-18

Klimatavtrycket per person kan minska med över 50 procent om bostäderna designas för att dela på gemensamma ytor som kök och badrum. Det visar forskning från KTH i Live-In Lab där co-living är ett hett ämne.

Den som tittade på SVT:s ”Rapport från 2050” har fått en vink om att vi i framtiden både kommer att bo på mindre yta och dela den med flera personer.

"Testbed KTH" i Live-In Lab har redan byggts om till ett så kallat ”co-living”, och nästa sommar byggs en ny co-livingplanlösning. Här ska man kunna göra detaljerade studier kring delade ytor, ljud, köksutformning och delade badrum.

Porträtt
Jonas Anund Vogel, föreståndare för KTH Live-in Lab. Foto: Peter Larsson

– Vi kommer få se mer av co-living i framtiden säger centrets föreståndare Jonas Anund Vogel. Ytor är både dyra och resulterar i högt klimatavtryck, så måste vi använda ytor mer effektivt. Att abonnera/boka ytor vid behov är redan nu en ny affärsmodell, och även inom boende verkar trenden fortsätta och utvecklas.

Akademiska hus har tillsammans med KTH, HSB Living Lab och ett tiotal andra parter tagit fram studien “Framtidens delade boende: En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad”. Studien har granskat boenden för studenter, forskare och unga vuxna ur flera perspektiv – ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, bostad och byggnadsutformning och de boendes möjlighet till en hållbar livsstil.

Här framgår att klimatavtrycket per boende kan minska med över 50 procent i uppförandeskedet om man planerar för att dela fler ytor. Framför allt är det klimatintensiva delar som kök och badrum som bidrar till halveringen.

– I och med att byggnader blir mer och mer resurseffektiva så blir klimatavtrycket relaterat till byggskedet en allt större del. Siffror nu för tiden ligger på runt 50% för byggande och 50% för drift. Att då minska ytan är ett sätt att minska klimatavtryck.

Men Jonas ser också multifunktionsutrymmen som kan användas som tex matsal vid vissa tider, studierum under andra tider och konferensutrymmen vid specialtillfällen. Det här minskar kostnaden per individ, men den faktiska nyttan bibehålls. 

Att dela boende med andra kan också ge positiva effekter på hälsan, påpekar Jonas:

– Den sociala samvaron blir allt viktigare, vilket verkligen har accentuerats nu under coronapandemin. Studietiden är en del i livet där många lämnar sina nära och kära för att starta ett nytt kapitel i en ny stad, eller nytt land. Att då bygga så att social samvaro och nya bekanskaper underlättas ökar livskvaliten och minskar risken för utanförskap.

För aktörer inom bygg- och fastighetssektorn som vill sänka sin klimatpåverkan kan studien ge en vink om vad boendeformen co-living kan bidra med, och Akademiska Hus tror den kommer till nytta när de bygger för studenter:

– Det här kommer att ge oss vägledning när vi utformar studentbostäder som delvis kommer att innehålla delade ytor, säger Susanne Malmgren, chef för studentbostäder på Akademiska Hus i ett pressmeddelande. 

Anna Gullers