Samhällsstrukturer förhindrar innovation i byggsektorn

Varför bygga annat än det som efterfrågas? Varför bygga bättre än det som kravställs med tanke på att allt säljer (oberoende av prestanda och kvalité) på en överhettad bostadsmarknad. För att få projektutvecklare att utan ökade projektrisker våga ta steget från att producera dagens resursslukande bostäder till att bygga hållbart, smart och framtidssäkert krävs det välgrundade bevis på ny tekniks prestanda och möjligheterna med digitalisering tillsammans med nya affärs- och investeringsmodeller. Utöver det är validerade testresultat en förutsättning för uppdatering av regler och normer vilka i samband med introduktion av ny teknik kan ses som föråldrade. Ökade satsningar på ämnesöverskridande samarbeten mellan akademin och industrin är avgörande för ökad innovationstakt och den snabba transformation av bostadssektorn som är nödvändig för att skapa ett resurseffektivt hållbart byggande och boende i linje med uppställda energi- och miljömål.

Igenkänning är viktigt för att skapa intresse och en känsla av trygghet. Att leva enligt invanda mönster är en lyx vi kan unna oss vid val av läsning, musik eller pålägg, men inte när det kommer till val som påverkar resursanvändning i byggnader som kommer vara i bruk över sekler. Vill vi på riktigt försöka nå de klimat- och energimål som Sverige och EU satt i syfte att försöka mildra den pågående globala uppvärmningen så måste vi våga ta steget utanför bekvämlighetszonen och utmana, förändra och förbättra sättet vi bygger och bor. Vi måste våga bygga med de bästa och hållbaraste materialen och använda de senaste tekniska landvinningarna till vår gemensamma fördel och tillsammans skapa resursneutrala bostäder som levererar de tjänster vi önskar vid den tidpunkt de efterfrågas istället för som nu bygga som om det fortfarande var det glada åttitalet. Istället för att bygga med syfte att möjliggöra inomhusvistelse skall vi bygga för att göra inomhusvistelse till något njutbart och önskvärt.  

Vi ser att rent strukturella hinder gör resan mot framtidens hållbara bostäder omöjlig för flertalet aktörer på marknaden. Dagens strukturer i byggsektorn skapar inlåsningseffekter omöjliga för enskilda aktörer att ta sig ur. För att öka innovationstakten och möjliggöra ett resursneutralt byggande och boende måste vi omgående åstadkomma följande kedja:

  • koppla samman efterfrågan med hållbarhet för att få projektutvecklare att kravställa långsiktigt hållbara byggnader,
  • göra ny teknik väl beprövad för att få konsulter att våga föreskriva ny teknik,
  • bevisa ny tekniks prestanda i system och samtidigt framarbeta monteringsanvisningar för att få entreprenörer att välja hållbara system,
  • få forskare och innovatörer att fortsätta utveckla nya byggnadstekniska system trots den i dagsläget svaga efterfrågan, och till sist,
  • leverera validerade underlag om förbättring av regler till Boverket och andra myndigheter för att påskynda transformationen av samtliga kommande bostäder, inte bara förändra för en handfull eldsjälar eller ”early adopters”.

Byggnader kan med den teknik som i dagsläget ligger på hyllan hos leverantörer göras i stort sett energineutrala, som så kallade ”plusenergihus”. Ändå byggs de flesta enligt rådande byggregler och drar därmed ca 90 kWh per kvadratmeter och år (beroende på klimatzon). Utan att anstränga sig nämnvärt kan man alltså idag producera byggnader som är ca 100 gånger mer resurseffektiva än de som kravställs. För att bygga hållbart och framtidssäkert måste vi omgående bana väg för teknik som minskar boenderelaterad resursanvändning. Ett exempel: I samband med uppförandet av de 700 000 bostäder som krävs fram till 2025 så kan vi välja mellan att (a) både bygga bostäder enligt dagens regelsystem eller (b) att bygga bostäder som använder de senaste tekniska landvinningarna. Byggs dessa 700 000 bostäder enligt gällande regler så krävs det ca 4 000 GWh energi per år för drift och därmed även uppförandet av ungefär en ny kärnreaktor eller ca 1000 vindkraftverk. Bygger vi med den senaste beprövade tekniken som finns på lagerhyllorna kan vi halvera energibehovet och går vi mot plusenergihus (fortfarande väl beprövat) och låter byggnaderna integreras med energisystemet så minskar vi behovet av tillförd energi till ett minimum.

I en bransch präglad av distribuerat beslutsfattande behövs gemensamma projekt, där strukturella hinder inte leder till stopp i innovationsprocessen, där olika aktörer med olika investeringshorisont, med olika syfte och mål tillsammans kan sträva mot att skapa framtidens resurseffektiva hållbara bostäder. Samtidens utmaningar kan inte lösas av vare sig innovatörer, entreprenörer, myndigheter eller forskare var för sig. Vi lever i en sammankopplad värld och därför måste även produktframtagning och forskning gå från enskild verksamhet till en integrerad helhet. Forskare har en unik plats i samhället som (oftast) inte påverkas av vinstkrav, internränta eller kvartalsrapporter. Forskare har den tid, det engagemang och de metodkunskaper som krävs för att våga utforska nya territorier medan industrin (ofta) har idéerna, ekonomin och beslutskraften. Samarbeten och nya kontaktytor mellan industrin och akademin måste skapas för att möjliggöra de förändringar och förbättringar vilka leder till resursneutralt boende inom loppet av år istället för decennier.

Vi vill se ett ökat engagemang från samhällets samtliga aktörer i ämnesöverskridande testmiljöer för innovativ miljöteknik där KTH Live-In Lab och HSB Living Lab är två exempel. Vi vill även se ett öppnande av planlagd mark för framtida demonstrationsprojekt där de innovationer vilka testats inom ramen för etablerade testbäddar får ökat utrymme och ett nytt sammanhang. Gradvisa förändringar av delar av boendebeståndet kan bli den katalysator som får hela branschen att gå från dåtid till nutid, och vidare mot framtid. Vi måste omgående agera om transformation av de kommande 700 000 bostäder vilka skall stå redo år 2025 skall vara möjlig, men vårt engagemang slutar inte där. De 700 000 är bara den nödvändiga ökningen från dagens krisnivå till en normalisering. Efter det har vi en befolkningsmängd långt över 10 miljoner och antalet kommer fortsätt öka vilket betyder ett ökat byggande på sikt och även en ökad resursanvändning kopplat till boende såtillvida inte ny teknik börjar användas precis som i andra branscher. Nya IT-system och digitaliseringen ger oss möjligheter att skapa smarta byggnader som blir än mer resurseffektiva tack vare automatiserade system och inbyggd digital infrastruktur. Vi måste planera för en fortsatt ökad bostadsproduktion även efter den nu branta uppförsbacke branschen befinner sig i.  

Författare Jonas Anund Vogel – Föreståndare KTH Live-In Lab

Till sidans topp